HUMANDEMOKRATERNA

 

 
 


Humandemokraternas valmanifest 2018

Ordet human i vårt partinamn kommer från latinet och betyder mänsklig. Namnet relaterar till såväl vår världsåskådning som våra grundvärderingar. Universum liksom vår planets långa utveckling av olika livsformer framstår som naturliga fenomen. Vi måste utan vägledning av några övernaturliga krafter själva ansvara för att våra handlingar och samhällen präglas av humanitet - av medmänsklighet.

 

VÅR KORTA BERÄTTELSE


Det universum vi känner till uppstod i en mycket snabb expansion för 13.7 miljarder år sedan.  Vår egen galax, Vintergatan, beräknas bestå av 100 miljarder stjärnor vilka i sin tur kan omges av planetsystem liknande vår sol.  Jorden är 4.5 miljarder år och för 3.5 miljarder år sedan uppstod den första levande materien/livet i form av självreproducerande komplexa molekylstrukturer. Under den långa evolutionsprocessen differentierades livsformerna. Arter dog ut och nya tillkom. För 6-7 miljoner år sedan började människosläktet att skiljas ut från de afrikanska apornas stamträd. Den moderna människan (Homo Sapiens) uppstod som en speciell Homo gren i Afrika för 200 000 år sedan. Mindre grupper vandrade in i Asien och spred sig efter hand till alla kontinenter.

Människans långa liv i mindre, icke hierarkiska samlar- och jägargrupper har format vår arts förmåga till samarbete, medkänsla (empati) och oegennyttig hjälpsamhet (altruism) men också - på gott och ont - vår tendens till slutna gruppidentiteter. Jordbrukssamhällets uppkomst för 10 000 sedan förändrade drastiskt de traditionella livsformerna. Bofastheten, ägodelarna och arbetsfördelningen klasskiktade samhällena och alstrade motsättningar och konflikter.

De senaste seklernas fantastiska vetenskapliga kunskapsutveckling i symbios med ett allt mer politiskt reglerat och ”inbäddat” kapitalistiskt produktionsätt har gett mänskligheten materiella förutsättningar att leva ett värdigt och skapande liv i mer humana samhällsbildningar. Samtidigt har vi börjat inse att ett mer fundamentalt och påträngande fenomen måste lösas - vår art Homo sapiens påverkan på jordens fysikaliska balanssystem genom utsläpp från fossila bränslen och de negativa förändringar detta leder till i våra ekologiska livsbetingelser.

Vår värdegrund är upplyssningstraditionen och idéerna om mänskliga rättigheter - individens frihet och integritet och människornas skapande samverkan i samhällen präglade av demokrati, jämlikhet, solidaritet och tolerans. Vid bedömning av politiska förslag med starka inslag av moraliska överväganden vägleds vi mer av konsekvensetiska bedömningar än pliktetiska. Vi ser oss själva som hörande till den socialliberala och socialistiskt reformistiska idétraditionen.

   

REFORMFÖRSLAG


Lagstadgad rätt till arbete och självförsörjning

Ett välfärdssamhälle som Sverige kan inte i längden ha hög arbetslöshet och stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika folkgrupper. Trots en längre ekonomisk högkonjunktur är arbetslösheten stadigt över 6 procentsnivån. Den genomsnittliga sysselsättningen i Sverige är hög (78.1 procent) men fortsatt stor mellan inrikes och utrikes födda (81.4 mot 66.8 procent). Den tidigare så höga ungdomsarbetslösheten är dock glädjande nog på väg ner för både inrikes och utrikes födda.

För många är arbetslösheten ett lidande. Den arbetslöse har ingen fast inkomst, saknar arbetskamrater och känner sig inte behövd. Skilda regeringar har under årtionden prövat otaliga åtgärder och ekonomiska subventioner utan att någonsin riktigt lyckas lösa problematiken. I diskussionen kring arbetslösheten har även olika varianter av ”basinkomst/medborgarlön” lyfts fram som ett alternativ. Men det är en åtgärd som förutom låga beloppsförslag inte löser det mänskliga behovet av en meningsfull arbetsgemenskap och som det under överskådlig tid inte finns politiskt stöd för. Förslaget framstår som en B-lösning av politikens och det kapitalistiska produktionssättets tillkortakommanden.

Rätten till utbildning finns sedan tidigare inskriven i Sveriges grundlag (RF 2 kap. 18 §). Vi föreslår att även rätten till arbete ges samma juridiska status. (Båda dessa rättigheter är f.ö. upptagna i FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna.)

Rätten till arbete är en radikal och omfattande reform men som i huvudsak kan genomföras inom befintliga institutioner och utan att de ordinarie arbetsmarknadsförhållandena nämnvärt skulle påverkas. Redan i ett inledningsskede kommer det att finnas åtskilliga miljarder kronor tillgängliga i de redan befintliga statliga och kommunala bidrags- och åtgärdssystemen (Försörjningsstöd, Samhällstjänster, Aktivitetsstöd, Lönebidrag, Anordnarbidrag, etc.).

I sina huvuddrag är vår idé en enkel och konsekvent frivillig arbetslinje. Den som själv initialt inte kan ordna en anställning skriver in sig vid arbetsförmedlingen i en första fas (t.ex. max 90 dagar med A-kassa) för att söka arbete på sedvanligt sätt på den ordinarie arbetsmarknaden. Har inte arbete erhållits under denna första fas anställs den arbetssökande under en andra fas på max 120 dagar i ett statligt rekryterings- och bemanningsföretag med en försörjningsskälig ersättning. Under denna fas ges tid för fortsatt arbetssökande men även möjlighet till kortare yrkesutbildningar, provanställning och uthyrning med avtalsenlig lön till den ordinarie arbetsmarknaden. Den arbetssökande har under denna fas möjlighet att själv välja sysselsättningsnivå och motsvarande inkomst.

Om arbetslösheten kvarstår efter denna period övergår anställningsansvaret till den arbetssökandes kommun som har att erbjuda arbete till avtalsenliga löner. Vissa typer av tjänster kan i såväl kommun som landsting delfinansieras med stöd av statsmedel. Många kommuner har redan i dag ”arbetsmarknadsenheter” som sysselsätter kommuninvånare med kommunala medel i sina ordinarie verksamheter eller i s.k. ”sociala företag”. Om inte det nuvarande ekonomiska systemet klarar att ge sina medborgare möjlighet till ett värdigt liv finns det skäl att även börja se över regelsystemet för kommunal näringsverksamhet och öppna upp för av kommunen och av personalen delägda marknadsföretag

Arbetssökande med olika grader av arbetshandikap och som kompenseras för detta i andra trygghetssystem ska i första hand beredas arbete efter sin arbetsförmåga i den privata marknadsekonomin och där ersättas med avtalsenligt lön - om nödvändigt genom en lagstadgad platskvotering i relation till företagens personalstyrka.

Den arbetssökande ska så långt som möjligt erbjudas arbete utifrån egna önskemål och förutsättningar som utbildning och yrkeskunskaper. Gentemot den som av olika skäl inte behöver, eller inte vill arbeta för sin självförsörjning har samhället - genom sitt arbetserbjudande - fullgjort sina solidariska förpliktelser. Andra ekonomiska stöd, som t.ex. det kommunala försörjningsstödet, kan genom ”jobbrätten” avskaffas.

Andra fördelar med rätten till arbete är att alla ges möjlighet att kontinuerligt bygga upp sina framtida pensioner, vilket är nödvändigt i det nya pensionssystemet, och att normalarbetstiden kan börja sänkas genom att många fler kontinuerligt deltar i produktionsprocessen, vilket i sin tur möjliggör en bättre livskvalité i hela samhället.

Relaterat till vårt förslag om lagstadgad rätt till arbete är införandet av en obligatorisk statlig  omställningsförsäkring/A-kassa.


Näringspolitisk offensiv för nya jobb

Världen över utvecklas en avancerad industri- och tjänsteproduktion till lönekostnader som är avsevärt lägre än de svenska. Staten och det nationellt lojala privatkapitalet måste tillsammans kraftsamla för att värna och utveckla det svenska näringslivet genom forskning, innovationer, finansieringsfonder och investeringar i ny produktionsteknologi, förnybar energi och infrastruktur.

Om det privata näringslivet inte klarar av att skapa tillväxt och säkra sysselsättningen för en växande befolkning utan lönenedpressning och försämrade arbetsförhållanden måste staten ta egna initiativ till att etablera nya marknadsföretag. Efter en stabiliseringsperiod med eventuellt lägre förräntningskrav skulle dessa företag genom prestationsbaserade optionsprogram succesivt kunna omvandlas till hel- eller delägda personalägda bolag och även börsnoteras. Inga ytterligare statliga bolag ska utförsäljas utan utvecklas.

Vi vill stärka jämlikheten och det skapande arbetet i det ekonomiska livet genom att främja etableringen av personalägda och idéburna företag i såväl marknadsekonomin som den skattefinansierade välfärdsproduktionen.


Valfrihet, ägandeformer och vinster i välfärdsproduktionen

Det under efterkrigstiden av arbetarrörelsen och socialliberaler uppbyggda välfärdssystemet började genom Friskolereformen 1992 och val av skola via skolpeng att dras in i den privatkapitalistiska marknadsekonomin. Utifrån våra både jämlikhetsfrämjande och frihetliga utgångspunkter föreslår vi en alternativ avvägning för att styra bort från det allt mer vinstdrivna systemet.

De redan etablerade valfrihetsreformerna i skolan, förskolan, sjukvården och äldreomsorgen behålles men med skärpta krav på verksamheternas kvalité, personalbemanning och ekonomisk öppenhet. Landstingen och kommunerna återfår den demokratiska kontrollen och avgör om Lagen om valfrihet (LOV) ska tillämpas och om nya utförare ska få etablera sig.

Vid nyetablering av privata välfärdsproducenter ska endast demokratiskt styrda personalägda bolag, brukarkollektiv och idéburna organisationer tillåtas. Den juridiska formen kan vara en ekonomisk förening (kooperativ), vanliga aktiebolag eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB) där en personalägd ekonomisk förening äger majoriteten av aktierna. Det av S/MP-regeringen föreslagna vinstbegränsningssystemet genomförs.


Arbetsro i en mer likvärdig skola

För att minska stressen och skapa tydlighet beträffande kunskapskraven föreslår vi att varje skolämne för grundskolans årskurs 1-6 struktureras i ett stort antal vertikala (svårighetsgraderade) och horisontella (icke svårighetsgraderade) nationellt utformade kunskapsmoduler, vilka kan studeras flexibelt beroende på lärarens dispositioner och den enskilde elevens mognad och intresse. Årskursindelningen blir mindre viktig. Varje modul kunskapstestas separat och ges omdömet Godkänt när testet väl har klarats. Eleven får många möjligheter till att uppleva framstegets glädje.

Ett preciserat kunskaps- och färdighetssystem tydliggör studiekraven för såväl lärare som elever och föräldrar.  Även Komvux - som undervisar lågutbildade och analfabeter på de lägre grundskole-nivåerna - bör vara betjänt av systemet.

  • Kommunal vetorätt vid nyetablering av fristående skolor.
  •  Förskoleklasserna förs över till grundskolan med bibehållen pedagogik.
  •  Flexibla elevgrupperingar för fokuserad lärarundervisning på specifika moment.
  •  Resolut avskiljning från klassrummet/studiegruppen vid ordningsstörningar.
  •  Återförande av skolans huvudmannaskap från kommunerna till staten om inte den socioekonomiska och etniska skolsegregationen minskar.


Fortsatt restriktiv migrationspolitik

Sverige är genom sin generösa asyl- och invandringspolitik det land i Europa som tagit emot flest flyktingar och andra invandrare i förhållande till sin folkmängd. I opinionsbildningen förringas de samhälleliga effekterna och svårigheterna vad gäller sysselsättning och integration av den stora förändringsprocessen. De politiska besluten har dominerats av ett pliktetiskt perspektiv där olika positiva och negativa konsekvenser inte sammanvägts och tillräckligt beaktats.

  • Den tillfälliga asyllagen permanentas tills EU beslutat om ett nytt asylförfarande.
  •  Asylsökande som inte är flyktingar enligt FN:s flyktingskonvention bör stödjas i sitt närområde.
  •  Vid rätt till asyl beviljas endast temporära uppehållstillstånd som kan variera i tid beroende på asylskäl. Personer som har asylskäl som bedöms som bestående ska kunna söka svenskt medborgarskap och efter uppfyllda medborgarskapskrav hälsas välkomna till den svenska medborgargemenskapen.
  • Asyl och uppehållstillstånd ska endast ges till asylsökande som ansluter sig till demokratins och de mänskliga rättigheternas värdegrund.
  •  Den av Alliansen och MP avskaffade behovsprövningen av arbetskraftsinvandring utanför EU-området återinförs.

   

Realistisk integrationspolitik

Problemen i utanförskapsområdena som den höga arbetslösheten, bidragsberoendet och rättsotryggheten kan endast brytas genom radikala reformer och åtgärder som

  • vårt ovan framlagda förslag om lagstadgad rätt till arbete och självförsörjning,
  •  krav på svensk språkutbildning och samhällskunskap under etableringsfasen,
  • ett speciellt studiestöd för de som saknar kunskaper motsvarande svensk grundskolenivå,
  •  brytande av segregationen i förskola och skola så att svenskan blir gemensamt samtalsspråk,
  •  ovillkorlig rättstrygghet vad gäller hederstvång och frihetsinskränkningar.


Fullfölj svenska statens sekularisering

När statskyrkan vid millennieskiftet år 2000 blev Svenska kyrkan – och därmed ett samfund bland samfund - var det ett nytt historiskt steg i utvecklingen av den svenska statens livsåskådningsmässiga neutralitet. Det finns dock fortfarande inslag av teistisk favorisering i lagstiftningen som bör avvecklas:     

  • kravet i regeringsformen att statschefen/kungen skall ”vara av den rena evangeliska tron”;
  • samfundens myndighetsutövande beslutsrätt när det gäller äktenskapets civilrättsliga status;
  • rätten att driva religiösa friskolor med skattemedel;
  • statsbidrag till religiösa samfund och statlig administration av samfundens medlemsavgifter;
  • Skolämnet religionskunskap ändras till livsåskådningskunskap och ämnet ges ett innehåll som seriöst även beskriver den sekulära humanismen och skilda etiska teorier.


Stärkt medborgargemenskap

Sverige är genom sina tidigare fem nationella minoriteter och de senaste decenniernas stora invandring och snabba folkökning ett mångkulturellt samhälle med skilda kulturella identiteter
(2017 var 1.9 miljoner av landets 10 miljoner invånare födda utomlands; under den närmaste tioårsperioden förväntas befolkningen öka med ytterligare en miljon). Riksdagen har även beslutat att staten aktivt ska främja ”etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv” (Regeringsformen, 1 kap. 2 par.). Mångkulturen i det svenska samhället är ett historiskt oåterkalleligt faktum.

Den svenska statsbildningen/nationen är det viktigaste sammanhang där våra gemensamma livsvillkor även fortsättningsvis förhandlas och beslutas. För att värna den hitintills starka sociala tilliten och solidariteten i det svenska samhället krävs en övergripande inkluderande medborgargemenskap vilket också betonades 2015 i en ny portalparagraf i Lag om svenskt medborgarskap:

1 § Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.

Jämfört med många andra länders saknar Sverige kunskapskrav för medborgarskap. För att stärka medborgargemenskapen föreslår vi rimligt utformad

  • kunskapstest i svenska språket,
  • kunskapstest om svensk lag och svenska samhällsinstitutioner med betoning på i Sverige dominerande värderingar som demokrati, jämnställdhet och barns rättigheter,
  •  obligatorisk medborgarceremoni för nya medborgare i regi av länsstyrelsen.


ETT HISTORISKT VAL ?


En del kommentatorer siar om att 2018 års riksdagsval blir ”historiskt”. Vad åsyftas?  Vad gäller själva partisystemet inträffade en historisk förändring redan vid valet 2014 när Sverigedemokraterna bröt igenom med 800 000 röster (12.9 procent) och gav upphov till en av efterkrigstidens mest dramatiska valperioder. Enligt opinionsundersökningarna ligger nu SD kring 20 procentsnivån och partiet kommer på grund av sin balanssituation att direkt eller indirekt påverka den kommande regeringsbildningen. Vi kan skönja två grundscenarier varav det ena är mer ”historiskt” avgörande är det andra.

(Vid riksdagens val av statsminister gäller en speciell röstregel som det dessa dagar kan vara bra att känna till: ”Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt” (Regeringsformen 6 kap, 4 par). Det krävs alltså att minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar  mot talmanens förslag för att det inte ska antas. Om talmannen skulle föreslå Ulf Kristersson som statsminister och hans t.ex. 65 egna partivänner röstar för förslaget, 174 andra ledamöter röstar mot, och de återstående 110 lägger ner sina röster så blir Kristersson statsminister trots att endast 65 röstade för och 174 emot.)

I ett historiskt sett mindre dramatiskt skeende stabiliseras socialdemokraternas nedgång på
25-30 procentsnivån. Alliansblocket bryts upp och Centern och Liberalerna förhandlar sakpolitik med en framsläppt S eller S/MP-regering, eller alternativt, även själva väljer att ingå i en S-ledd regering.
Vänsterpartiet måste tolerera dessa regeringsalternativ och lägga ner sina röster i händelse M, KD och SD skulle rösta emot Löfven som statsminister. En variant av detta grundscenario skulle även kunna vara det omvända - att S efter förhandlingar skulle tolerera t.ex. en C- eller L-ledd minoritetsregering. Vår poäng med ovanstående utgångar av regeringsproblematiken är att Socialdemokratin fortsatt har viss politisk tyngd och kan bromsa och modifiera en högerpolitisk utveckling som annars än mer skulle luckra upp den skattefinansierade generella välfärden till förmån för marknadslösningar och privatfinansierade socialförsäkringar.

I det andra - mer ”historiskt” avgörande skeendet - tar Allianspartierna med stöd av Sverigedemokraterna över regeringsmakten. Om Alliansen blir större än de rödgröna skulle SD inte ens behöva aktivt rösta på Ulf Kristersson som statsminsiter. Med sina tillsammans cirka 60 procent av riksdagsmandaten skulle de under flera decennier kunna hålla undan de rödgröna från regeringsmakten. Epoken kan på grund av SD:s uppfattning om Centerns migrationspolitik behöva mjukstartas med en moderat enpartiregering.

Andra scenarier än de ovan skisserade, som t.ex. en stor koalition mellan S och M, eller att MP byter sida för att tillsammans med Allinsen skapa ett nytt majoritetsblock, förefaller i närtid mindre sannolika. En tvåpartikoalition mellan S och M skulle vara något helt nytt i svensk politisk historia.

 

HUMANDEMOKRATERNAS VALDELTAGANDE 2018


Vårt valdetagande vid riksdagsvalet 2014 blev ingen succé. Av de 34 partier som vid det valet hade egna beställda valsedlar hamnade Socialdemokraterna högst på resultatlistan (1 932 711 röster) och Humandemokraterna sist (2 röster). Vi blev även slagna av ett tusental partier som inte hade beställda valsedlar, bl.a. av Kalle Anka partiet (133 röster).

Vid årets val räknas endast röster på partier som är registrerade eller anmälda till Valmyndigheten.

Humandemokraterna är anmält till riksdagsvalet och våra röster kommer alltså att räknas och redovisas av Valmyndigheten. Vid detta val har vi dock ingen egen tryckt partivalsedel utan de som vill stödja partiets idéinriktning och politik måste ta en ”blank” valsedel i vallokalen och skriva dit vårt partinamn Humandemokraterna för att rösten ska räknas. Om det finns intresse för partiets programutveckling kommer vi att öppna vår hemsida för en ideologisk programdialog. Vårt Valmanifestet kan läsas och laddas ner från vår hemsida humandemokraterna.se


Väl mött vid valurnan den 9 september